En sak som påverkar hur många skolplatser det finns i kommunens skolor är riktmärket för hur många elever det ska finnas i varje klass. Riktmärket påverkar i allra högsta grad också hur många ”tomma skolplatser” som finns. Om riktmärket till exempel är 30 elever, men klass 2A består av 21 elever så finns det 9 tomma skolplatser i klass 2A. Och det kan faktiskt vara så att de 9 platserna räknas som ”tomma” även om det fysiskt bara skulle finnas plats för 21 elever i klassrummet, eller om ventilationen bara är dimensionerad för 21, eller om kapprummet bara har plats för 21 vinteroveraller och 21 par blöta vantar och mössor, eller… Ja, ni förstår.
Men vad är det då som styr riktmärket? Och hur ligger det egentligen till med riktmärket i Solna, som säger att det ska vara 30 elever i varenda klass, från förskoleklass till årskurs 9?
Efter flera mailvändor med skolnämnden, barn- och utbildningsförvaltningen, rektorerna på samtliga Solnas kommunala grundskolor och biträdande skolchefen följer här en sammanfattning av ställda frågor och inkomna svar.
- Vem är det som beslutar om riktmärket?
Svar: Det är rektor på varje enskild skola. Rektorerna i Solnas kommunala skolor har valt att gå ihop kring ett gemensamt riktmärke.
- I vilket forum beslutas om riktmärket?
Svar: Rektorsgruppen.
- Hur kommuniceras riktmärket ut till skolorna?
Svar: Rektor ansvarar för att kommunicera vilka förutsättningar som gäller för klassplaceringar i sin organisation.
- Finns riktmärket presenterat någonstans så att jag som kommuninvånare kan se det? Tex i samband med skolval?
Svar: Nej.
- Hur har riktmärket förändrats under de senaste 10 åren?
Svar: Riktmärket på 30 sattes under vårterminen 2019. Innan dess var riktmärket 28 och längre tillbaka saknades något enhetligt riktmärke.
- Vilket underlag ligger till grund för den senaste förändringen av riktmärket till 30 elever? Detta underlag vill jag ta del av, tack.
Svar: Det finns inget underlag.
- Vid vilken tidpunkt under hösten var frågan uppe för diskussion, och när fattades beslutet?
Svar: Frågan var inte uppe under hösten utan våren 2019. Det var våren 2019 som riktmärket sattes till 30. Riktmärket diskuterades av rektorsgruppen även våren 2020, men då gjordes ingen förändring.
- Vad var anledningen till riktmärket diskuterades och ändrades?
Svar: Se punkt 9.
- Enligt skolnämnden/BUF fanns inte något formellt underlag som grund för beslutet, men varför var en justering av riktmärket aktuell under hösten 2020? Budgetförändring? Effektiviseringsuppmaning? Erfarenheter eller forskning som gör gällande att en större barngrupp är positivt för lärandet?
Svar: Riktmärket justerades vårterminen 2019. Rektorerna eftersträvade en ökad likvärdighet mellan skolorna i Solna och det var skälet till deras gemensamma beslut.
- Varför landade rektorsgruppen på just siffran 30? Om beslutet togs enbart utifrån ett likvärdighetsperspektiv kunde väl rektorsgruppen ha valt ett riktmärke på, säg 25 elever? I andra sammanhang har det sagts att det måste vara 30 elever per klass för att ekonomin ska gå ihop. Håller skolnämnden/BUF med om att ekonomin är anledningen till att rektorsgruppen landade på just 30?
Svar: Verksamheten ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Enligt den forskning som finns på Skolverket så har arbetssättet i klassrummet en större betydelse för elevernas lärande än klasstorleken. Det viktiga är att läraren har en differentierad undervisning och ett formativt arbetssätt.
Denna forskning är en del av den strategi för förbättrade kunskapsresultat som Skolnämnden har antagit och det är den strategin som vi förhåller oss till i de olika beslut som vi fattar. Denna strategi togs på nämnd i december 2017 och reviderades på nämnd 2020.
- Klasstorleken är ju något som direkt påverkar barnen. Var behovet av att genomföra en barnkonsekvensanalys något som diskuterades?
Svar: Vid tiden för beslutet var barnkonventionen ännu inte lag och rektorsgruppen genomförde ingen barnkonsekvensanalys.
- Varför är det samma riktmärke för alla årskurser, oavsett ålder på barnen? Vissa partier driver ganska hårt frågan att minska barngrupperna i förskolan och förändringen till förskoleklass blir ju då desto större för barnen. Övervägdes det att ha ett lägre riktmärke för förskoleklass och/eller hela lågstadiet?
Svar: Det övervägdes inte att ha ett lägre riktmärke i förskoleklass och/eller lågstadiet.
- Är riktmärket att betrakta som max 30 elever per klass, eller kan klasserna komma att bli ännu större?
Svar: Rektor beslutar utifrån gruppernas sammansättning om någon grupp kan vara större och en annan mindre.
- Diskuterades några alternativ? Och kände ni [rektorer] i så fall att det fanns utrymme för andra alternativ och att ni därmed hade möjligheten att enas kring det alternativ ni tror är bäst för era skolor?
Svar: Det är ett öppet klimat i rektorsgruppen och allas åsikter lyssnas till och får bli hörda. Beslutet om riktmärket 30 elever per klass togs gemensamt utifrån ett likvärdighetsperspektiv.
En titt i dokumentet Strategi för förbättrade kunskapsresultat, som det pekas på i punkt 10, säger för övrigt ingenting om riktmärke eller klasstorlek. Däremot sägs mycket riktigt att ”Undervisningen ska vara differentierad och anpassad efter eleverna”, och vidare att ”Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att arbeta med att ge lärare verktyg för att bemöta varje elev på ett sätt så att eleven känner sig kompetent och sedd utifrån sina behov och förutsättningar.” Exakt vilka verktyg lärarna ges för att bemöta alla klassens 30 elever så att varenda en känner sig kompetent och sedd får bli ett senare ämne.
Men skolnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen säger alltså att riktmärket, nej, det har ingenting att göra med några ekonomiska förutsättningar. Absolut ingenting alls. Det har bara satts till 30 för att det ska vara lika för alla, likvärdigt.
Vad en lärare säger finns att läsa här: https://www.expressen.se/debatt/politikerna-ar-skolans-verkliga-problembarn/
[Boken på bilden är fenomenala Lisa Bjärbos bok ”Viggo och rädslolistan.”]
Tack för att ni ger inblick!