Vägen till att bli kriminaltekniker i Sverige börjar oftast med en polisutbildning följt av specialisering inom kriminalteknik. Processen kräver både utbildning och praktisk erfarenhet innan du kan arbeta med att säkra bevis och undersöka brottsplatser.
Det finns dock numera även möjligheter för personer med civil bakgrund att bli kriminaltekniker om de har relevant specialkompetens.
Grundläggande krav och polisutbildning
Den traditionella vägen till att bli kriminaltekniker börjar med polisutbildningen. För att antas till denna utbildning måste du ha grundläggande högskolebehörighet och klara medicinska, psykologiska och fysiska tester. Polisutbildningen tar cirka tre år att genomföra och inkluderar sex månaders aspirantutbildning där du får praktisk erfarenhet.
Utbildningen ges på flera orter i Sverige och kan i vissa fall även genomföras på distans. Under utbildningen får du lära dig grunderna i polisarbete, juridik, kriminologi och andra relevanta ämnen som kommer att vara användbara i din framtida karriär som kriminaltekniker.
Specialisering inom kriminalteknik
Efter att du har arbetat som polis i några år kan du ansöka om att specialisera dig som kriminaltekniker. Det är den regionala forensiska sektionen som avgör om du får gå kriminalteknikerutbildningen, baserat på deras behov av personal med denna kompetens.
Kriminalteknikerutbildningen ges av Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) i Linköping och omfattar cirka 21 veckor fördelade över ett år. Utbildningen kombinerar teori med praktik på din arbetsplats och fokuserar på att ge dig färdigheter i att planera och genomföra brottsplatsundersökningar, dra slutsatser från insamlade bevis och skriva protokoll som kan användas i rättsprocesser.
Alternativa vägar för civila
På senare år har polisen öppnat upp för att rekrytera kriminaltekniker med civil bakgrund genom olika pilotprojekt. Detta innebär att personer som inte är poliser men har specialkompetens inom relevanta områden som fotografi, kemi eller IT kan bli kriminaltekniker.
Denna förändring har införts för att öka kompetensen inom specifika områden och bredda rekryteringsbasen. Om du har en relevant högskoleutbildning eller specialkompetens inom ett område som är användbart för kriminaltekniskt arbete, kan detta vara en möjlig väg in i yrket utan att först behöva genomgå hela polisutbildningen.
Arbetsuppgifter och vardagen som kriminaltekniker
Som kriminaltekniker kommer du att arbeta med brottsplatsundersökningar där du säkrar spår som DNA, fingeravtryck och andra bevis. Du dokumenterar noggrant allt du hittar och deltar i utredningar genom att analysera insamlat material. En viktig del av arbetet är att skriva protokoll som senare kan användas i rättegångar.
Cirka 20 procent av arbetstiden tillbringas ute i fält vid brottsplatser, medan resten ägnas åt materialundersökningar och administrativt arbete på kontoret. Du behöver vara beredd på att hantera svåra situationer och kunna hålla distans till jobbet, särskilt när du arbetar med våldsbrott eller andra traumatiska händelser. Noggrannhet, analytisk förmåga och ett gott detaljsinne är avgörande egenskaper för att lyckas i yrket.
Lön och anställningsvillkor
En kriminaltekniker tjänar i genomsnitt cirka 36 800 kronor i månaden. Lönen kan variera beroende på erfarenhet, utbildning och var i landet du arbetar. De flesta poliser, inklusive kriminaltekniker, är medlemmar i Polisförbundet, men det finns även andra fackförbund som Seko Polisen och ST för statligt anställda.
Som kriminaltekniker arbetar du inom polismyndigheten och omfattas av de anställningsvillkor som gäller för statligt anställda. Arbetet kan innebära oregelbundna arbetstider och beredskap, eftersom brott kan inträffa när som helst på dygnet. Trots utmaningarna beskriver många kriminaltekniker sitt arbete som mycket meningsfullt eftersom de bidrar till att lösa brott och stärka rättssäkerheten i samhället.
