…överklaganden och yttranden

Som invånare i en kommun har man möjlighet att överklaga kommunala beslut till förvaltningsrätten. Efter beslutet om nedläggningen av Skytteholms mellanstadium och högstadium var det hela 25 personer som valde att lägga ner tid och energi på att skriva ihop och skicka in överklaganden till förvaltningsrätten.

Innehållet i de olika överklaganden lär såklart skilja sig åt, men från det vi har fått inblick i så har till exempel brott mot barnkonventionen, skollagen och kommunallagen lyfts som grunder för att beslutet om Skytteholmsskolan borde hävas. Och även att vi är mitt i en pandemi, där myndigheterna rekommenderar minskad trängsel.   

Nu har Solna stads yttrande kommit, alltså deras svar på det som lyfts i överklagandena.
Här kan du läsa stadens yttrande som pdf (överklagandes namn överstruket).

Föga förvånande hävdar Solna stad att de inte har gjort några fel alls. Inom några områden. Solna stad menar bland annat att de visst har tagit fram tillräckliga underlag, att de inte brustit i sin objektivitet med anledning av etablering av Internationella Engelska Skolan (IES), att de har tagit barnens bästa i beaktande, att beslutet har fattats av rätt instans, att de har en bra plan framåt. Och så vidare.

Nåväl. Vi kan väl lugnt säga att vi är många som hävdar motsatsen.

Att ett av stadens argument om tomma skolplatserna och minskade befolkningsprognoser visar på många frågetecken, även i relation till etableringen av IES går att läsa här. Och att den barnkonsekvensanalys som i all hast gjordes inför beslutet (men efter att förslaget lades fram) är högst bristfällig går lätt att se i de handlingar som lades fram inför beslutet (se sid 34) .

Nu har de föräldrar som har överklagat beslutet möjlighet att skicka in egna yttranden till förvaltningsrätten, senast den 11 mars. Därefter kommer förvaltningsrätten avgöra målet.

Hur det kommer gå? Det återstår att se.

Nu kan det vara bra att känna till vad förvaltningsrättens uppdrag är. Enligt deras egen beskrivning: ”Förvaltningsrättens uppgift är att avgöra om en myndighet har följt tillämpliga lagar eller inte när de fattade det aktuella beslutet.”

Tyvärr har alltså inte förvaltningsrätten möjlighet att döma en kommun för urbota dåliga beslut, så länge som de inte bryter mot någon lag. Även om det vore uppskattat av dess invånare…

Så vad betyder nu den här rättsliga processen egentligen?

Det kan ju visa sig att förvaltningsrätten anser att stadens agerande inte håller sig inom lagens ramar, och att de väljer att bifalla överklagandena. Då skulle beslutet ogiltigförklaras.

Men om förvaltningsrätten inte ser att Solna stad brutit mot någon lag – betyder det att de styrande politikerna inte har gjort fel? Självklart inte. Det betyder bara att de har lyckats hålla sig inom lagens ramar. En sorts lägstanivå på godkänt kommunalt agerande kan man väl kalla det för.

Men det man definitivt kan konstatera, oavsett rättslig utgång, det är att Solna stad har brutit mot intentionerna med bland annat barnkonventionen och skollagen.

Vem som helst som läser de här lagarna förstår tanken med dem – att de vuxna som bestämmer över barns skolgång och arbetsmiljö ska göra det allra bästa för barnen.

Men istället för att ens analysera vad som är barnens bästa, så väljer Solna stad att spara in på Solnas barn. Istället för att fråga sig ”Finns det någon annan lösning som bättre ser till barnens bästa, än att lägga ner skolverksamhet?” så väljer man att inte ens utreda andra möjligheter, utan håller fast vid sin låga skolpeng och låga kommunalskatt.

I vissa sammanhang kan man säga att ”det finns inga rätt eller fel”. Men inte i det här fallet.

Det är FEL att lägga ner skolor när det inte på något sätt är nödvändigt, att rycka upp barn från deras trygga miljö och nära relationer, att skyffla runt och tränga ihop dem med ännu fler barn i redan trånga skolor som behöver renoveras och byggas om. Särskilt under en pandemi.

Det är FEL att som huvudman inte göra ett ordentligt förarbete inför ett förslag, med barnkonsekvensanalys, ordentliga underlag och ekonomiska beräkningar, att skapa organisatoriskt kaos i skolorna och att köra stadens varumärke som kommun och arbetsgivare helt i botten.

Det är FEL att välja att lägga så lite resurser som möjligt på Solnas barn och befintliga skolor, när man samtidigt välkomnar nyetablering av friskolor utan den minsta antydan om att det skulle ha några negativa effekter för Solnas övriga skolor.

Skolinitiativet har däremot inte tappat sin moraliska kompass utan kommer fortsätta kämpa för barnens bästa, oavsett vad Solna stad skriver i sina yttranden, och oavsett hur den rättsliga utgången blir.



2 svar på “…överklaganden och yttranden

  1. Katarina säger:

    Är det brukligt att överklaganden som gäller en skolnämnds beslut (dessutom så många?) besvaras enbart av nämndens ordförande? Vad säger resten av skolnämnden?

  2. Peter säger:

    I Huddinge kommun så överklagades nedläggningen av stadens sista kommunala hemtjänst av kommuninvånarna då äldrenämnden där
    tog ett beslut om en nedläggning. Förvaltningsrätten gjorde dock bedömningen att frågan var så stor och påverkade så pass många av kommuninvånarna så beslutet inte kunde tas i nämnden utan skulle tas i kommunfullmäktige så att samtliga folkvalda skulle ta ställning till beslutet. Är detta förfarande möjligt rörande Skytteholmsskolan? I Solna vad jag vet så var det även två av de styrande partierna som uteblev vid omröstningen i Skolnämnden, förvisso innebär ju det att deras röster tillfaller någon annan ledamot i samma politiska styre. Men för mig är detta också en signal att ledamöterna inte varit överens i frågan. Det har sedan visat sig att två av dessa ledamöter som uteblev dessutom själva begärt att bli entledigade från sina uppdrag i den aktuella nämnden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *