… jobbiga föräldrar 📻

Lyssna genom att klicka HÄR:

Om beslutet att stänga mellan- och högstadiet på Skytteholm/Granbacka:
Låt oss för en stund bortse från själva beslutets grund, och strunta i om man tycker att det är bra eller dåligt, om man är för eller emot, gillar stor skola eller liten skola, föredrar treparallelligt eller sexparallelligt. När ett sådant här beslut är fattat och 383 barn vet om att de ska flyttas till andra skolor – hur bör det hanteras då?

Vad innebär det att splittra klasser? Vad innebär det att lägga ned stadier utan att ha haft dialog med lärare eller annan skolpersonal och tagit in deras synpunkter? Vad gör det med barnen som får besked från vuxenvärlden – ”från en tant på datorn”– men inte få svar på sina frågor? Vilka är de faktorer som styr att delning av klasser och flytt till andra skolor kan bli bra, och vad är det som riskerar att skada barnen?

Sveriges Radio P1:s programserie ”Jobbiga föräldrar” undersöker splittring av klasser i samtal med psykolog och skolutvecklare Malin Valsö och läraren Catharina Glaas. 7 minuter in medverkar tre föräldrar från Skolinitiativet, som alla har barn på Skytteholmsskolan.

I slutet av programmet pratar psykolog Malin Valsö om sociala relationer, riskfaktorer för hemmasittande och vikten av att skolan ”ska ha tydligt klart för sig vad vinsterna är, och kunna presentera det”. Hur ska en skola som inte fått vara det minsta delaktiga i ett beslut om splittring av klasser och nedläggning av stadier ha någon som helst chans att trygga eleverna? Hur ska lärare och fritidspersonal som inte förrän i maj kommer få veta om de får jobba kvar kunna berätta för eleverna hur hösten ska se ut? Hur ska någon enda person på skolorna kunna trygga eleverna och med övertygelse säga att det kommer bli bra – när ingen fortfarande vet?

Att splittra klasser utifrån en pedagogisk tanke är en sak. Att bestämma det till och med över huvudet på skolledning och pedagoger en helt annan.

Det är väl ändå skolpersonalen och lärarna som sitter på den pedagogiska expertisen – och inte politikerna?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *